Det är knoppar på syrénen. Jag hoppas att den inte har blommat ut till skolavslutningen, det är ju en sådan symbol. Det ska dofta syrén när man ensam vandrar hem efter avslutningen. Just det där med vandingen är något speciellt. Skolavslutning är det samma som en magkänsla. En vemodig känsla. Jag har inte kunnat bestämma mig om jag tycker om den eller inte. Nu i vår så har jag fått den där skolavslutningen-är-slut-magkänslan flera gånger. Och det är ju lite oroande. Ska en vemodig känsla sprida sig över mitt liv? Fortsättning följer.

Tidigare idag tänkte jag: Idag blir det inget blogginlägg, jag har ju inte gjort någonting.Dagen inleddes av att jag sov ovanligt länge - till halv tio. Då blev jag väckt av the fucking telefon. Och inte hann jag svara heller. När det ringde en halvtimme senare, svarade jag dock. Det var farmor. Såklart. Vem annars ringer på morgonen?En riktigt slö frukost. Sista delen satt jag med fadern på altanen och lyssnade på regnet.Pratade lite med Melica sen. Det var trevligt. Jag ska åka dit nästa helg, hon ska ha punkparty. Yiiha. :)Som vanligt satte jag mig och slöade framför datorn. Innan jag satte mig och slöade framför tv. Till klockan fyra satt jag och kollade egenom allt Harry Potter-extramaterial. Det fanns några spel med varierad svårighetsgrad. Ganska skoj.Sedan fick pappa plötsligt för sig att vi skulle till Storvik och fika. Jag tror att han glömde att det var en röd dag. "Varför ska vi till Storvik, pappa?", frågade jag. "Där har jag inte varit", blev hans svar. Så vi satte oss i bilen. Första stoppet blev de där sommarstugorna som är till salu vid 272:an. Ganska fint läge, men inga sjötomter. Sedan bara fortsatte vi till Sandviken. Där tänkte jag att jag skulle visa honom hur långt det var till Skogsvallen. Så det gjorde jag. Och sedan svängde vi ner till vänster och jag visade var Sara och Lisa J bor. Efter det fortsatte vi Säljansvägen, motsatt håll mot vad bussarna kör. Men vi vände för att se vart stora vägen går. Alltså den som både skolan och Skogsvallen ligger vid. Den ledde passande nog till en sklyt där det stod Storvik. Så vi svängde av. Vi åkte en bit, tills vi kom till Kungsgår'n. Jag visade pappa tryckerimuseét jag var i med skolan och bondgården som producerar typ allt själv. Maler sitt eget mjöl och sådär. Efter den här avsvängningen så fortsatte vi mot Storvik och kom äntligen fram. Det var faktiskt väldigt fint. Jättefina hus och så. Vid stationen gick vi ur bilen och kollade när ett godståg rullade bort från oss. Det var vårt första stopp sedan 272:an. Pappa hade inte rökt sedan vi var hemma. Duktigt, pappa! :) På vägen hem körde vi i krokar omkring i Storvik. Vi körde upp vid folkhögskolan och jag berättade hur vi brukade springa och leka när vi har teaterläger där. Sedan var det raka vägen hem. Den där som går vid Lund. Vi hade varit ute i typ två och en halv timme.Och inget fika blev det.

Det var lagom mycket distansarbete idag på sevnskan och median tycker jag. Det var otroligt skönt.Om man bortser ifrån de barnsliga och skrikiga killarna som kom in i datasalen när jag var där. Jag tror de gick i nian. De skrek "hora", "sug min kuk", "jävla invandrare" eller" fitta" så fort datorn tänkte en sekund eller de skrev fel eller annars också. Det var otroligt jobbigt. Jag trodde att jag skulle få tinitus. Jag skrev "Jag älskar dig" på olika språk. På överskriften hade jag skrivit fel, ni vet sådär fel som det kan bli när man skriver fort på datorn, så att bokstäverna kommer på fel plats. Det upptäckte killen bredvid mig. "Du har skrivit fel", sa han högt."Och?", svarade jag."Hon har skrivit fel! Inte lite heller!", skrek han och alla hans kompisar började skratta. Sedan fortsatte de svära som vanligt, och ge porriga komentarer till varandra. Som t.ex:"Vad var det jag skulle skriva om?", frågar kille 1"Porrfilm", svarar kille 2Usch, att de står ut.Tror de verkligen att de någonsin kommer att få en tjej. Jag blev totalt äcklad av dem.För övrigt så har Alexandra fått en av hennes små kärlekar att säga att hon är snygg på msn. Så, man borde väl vara glad för hennes skull. Le nu, allihopa.

Har jag helt fel, eller är det här första gången Finland vinner ESC?Skönt isåfall. Eftersom de gör det med en så himla skön låt! Lordi bara äger alla, behöver jag säga det?Kom för övrigt till nästa nivå efter en lång tids onödigt spelande på Mario World. Men då står det att jag inte får fortsätta eftersom det bara är en demoverision. Öhh, bajs! Som jag har försökt...

Jaså, det blev ett andra inlägg. Inte alls planerat. Jag bara sitter här vid datorn i min flanellpyjamas och så "vips" så skriver jag ett inlägg. Ja, jag vet. Jag borde klä på mig. Sen borde jag läsa också. En av de där jättebra böckerna som jag fick på födelsedagen gör att det kliar i fingrarna - av iver. Men: "ORKA!!!" Är man tonåring, så är man. Mitt öde är kanske att för evigt sitta här. Som fastlimmad vid skärmen, spelande på en massa värdelösa platformsspel. Och inte blir det lättare att slita sig när fadern sitter i fotöljen bakom och hejar på.Fast han har gått nu.Jag har skrivarlust.Tänk att bara kunna sätta sig och skriva ner alla de där ideérna till böcker man har i skallen. Att bara skriva bra ordföljder, att slippa bli missnöjd och sudda alltihopa. Och sedan har man ett färdigt manus att skicka in till ett förlag. De kankse säger nej, men då har man ju ändå försökt. Jag har aldrig skrivit klart en bok, eller berättelse.Kanske ska försöka i alla fall. Har lite inspiration till en deckare. En deckare med Rosa Bergman i huvudrollen.Skulle kanske skriva lite...ses sen. Caio!

Här sitter jag nu. Med en ny blogg som väntar på att bli proppfull. Det här blir mitt fjärde seriösa försök. Men det här är så mycket bättre eftersom man får bestämma färger själv. Och jag ska inte ge upp nu. Aldrig attjag ger upp igen. Aldig.